|
Artiklar om "Fiber till Byn"
2012-01-31| Publicerad av Svartfiber
Fiber till alla ger lågt bredbandspris
Superlåga priser för höghastighets bredband för företag och världsunikt lågt pris för IT-infrastruktur i Stockholm. Det visar en internationell studie United Minds har genomfört, där priset på en 100 Mbit/s-anslutning och hyra av svart fiber-förbindelse har jämförts i ett tiotal städer världen runt.
Skälet till de låga priserna beror antagligen på att Stockholm har valt att se till att alla får tillgång till de fiberförbindelser de behöver på likvärdiga villkor. Genom att ha infrastrukturen för sig ger uppenbart en större effekt på konkurrens än när traditionella teleoperatörer har allt från infrastrukturen till tjänster.
Trots att flera operatörer med eget nät konkurrerar i det tätt befolkade New York, hamnar priset på nästan fyra gånger som högt som i Stockholm. Priserna i Sverige är i ett internationellt perspektiv lågt. I Sverige i stort är det TeliaSoneras nät som dominerar medan det i Stockholm finns världens största öppna fibernät. Och där fiber finns tillgängligt för alla (Stockholm) är det nästan halva priset jämfört med där TeliaSonerar dominerar.
Återigen kan jag inte låta bli att undra varför inte fler gör som Stockholm, allra helst när det inte kostar skattebetalarna något då de som utnyttjar fibern i Stockholm även betalar för den. Hoppas att regeringen någon gång tar sig i kragen och gör upp med oppositionen om att köpa loss IT-infrastrukturdelen (Skanova) från TeliaSonera och göra det Stockholm gjort fast nationellt. Inte bara stockholmarna förtjänar bredband med hög kapacitet till låga priser.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
2012-01-12 | Publicerad av VF
Kils kommun vill snabba på bredbandsutbyggnaden i kommunen.
Därför får det kommunala bolaget Kilvision 8 miljoner att använda för att bygga ett stamnät i kommunen.
Det ska koppla ihop lokala bynät, och Kilvision ska bygga stamnätet.
– Intresset från andra än kommunen att bygga nätet har inte varit stort, säger kommunstyrelsen vice ordförande Georg Forsberg (C).
Det finns nio fiberföreningar som täcker in hela kommunen. Ännu har ingen av föreningarna börjat bygga.
– Det krävs en anslutningsgrad på 60 procent, och några föreningar ligger bra till, säger Georg Forsberg.
...........................................................................................................................................
2012-01-12 | Publicerad av NWT
Kil vill bygga bredband på landsbygden
Nu ska landsbygden i Kil få riktigt bredband. Med en reservation - bara om tillräckligt många vill ha.Kils kommun är helt täckt av byföreningar som verkar för att få riktigt bredband.
Nu föreslår kommunstyrelsen att kommunen avsätter åtta miljoner kronor för att dra fiberkabel från stomnätet ut till byarna - om ingen annan aktör är intresserad av att bygga nätet.
Kommunstyrelsen har gett kommunledningsförvaltningen i uppdrag att tillsammans med Kilvision planera för utbyggnaden av fibernätet.
Förslag redan nästa månad
Ett förslag till utbyggnad ska finnas redan i februari månad.
Bynätsföreningarna verkar för att fiberkabel ska dras till deras bygder. En förutsättning för den utbyggnad som kommunen nu satsar på är att respektive by lyckas få tillräckligt stor grad av anslutning till fibernätet.
En förhoppning är också att fibernätet ska kunna byggas ihop med grannkommuners nät. Utbyggnaden ska också ses mot bakgrund av regeringens mål att minst 40 procent av hushållen i landet ska ha tillgång till bredband med minst 100 Mbit per sekund år 2015, och 90 procent av hushållen år 2020.
...........................................................................................................................................
2011-12-11 | Publicerad
Många byar och mindre samhällen står i kö för att få bidragspengar till att skaffa bredband. Men pengarna räcker inte till alla, enligt länsstyrelsen.
- Vi har ansökningar om bidrag på 66 miljoner, men de medel vi kommer att kunna fördela uppgår till 12-13 miljoner. Det motsvarar alltså inte alls behovet, säger Anders Meijer på länsstyrelsen i Kronbergs Län.
Bredband är en viktigt för landsbygdens framtid
Infrastruktur i form av bland annat bredband är mycket viktigt för landsbygdens utveckling enligt Anders Meijer. Han menar att om den möjligheten försvinner kommer inte människor att vilja bosätta sig på landsbygden.
När pengarna till bredband på landsbygden inte räcker till så måste man söka nya vägar enligt Anders Meijer.
- Det handlar till exempel om ideellt arbete. Vi kräver 20 000 per hushåll när vi
ger bidrag. Sen gäller det att söka andra vägar för bidrag, säger han.
Stor efterfrågan i länet
I Kronobergs län är efterfrågan större än i flera kringliggande län, något som kan bero på erfarenheterna från stormarna Gudrun och Per men också på att på landsbygden i Kronobergs län bor många mycket utspridda och inte så mycket i sammanhållna byar
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
2011-11-28 | Publicerad
Så här fördelas bredbandspengarna till Länsstyrelserna i Sverige
Blekinge län 7,310 2,43%
Dalarnas län 13,099 4,36%
Gotlands län 8,776 2,92%
Gävleborgs län 12,932 4,31%
Hallands län 11,926 3,97%
Jämtlands län 12,628 4,20%
Jönköpings län 12,214 4,07%
Kalmar län 10,051 3,35%
Kronobergs län 8,481 2,82%
Norrbottens län 18,535 6,17%
Skåne län 32,721 0,90%
Stockholms län 16,439 5,48%
Södermanlands län 9,715 3,23%
Uppsala län 9,113 3,03%
Värmlands län 17,158 5,71%
Västerbottens län 12,951 4,31%
Västernorrland läns 9,366 3,12%
Västmanlands län 7,651 2,55%
Västra Götalands län 46,827 15,60%
Örebro län 8,843 2,94%
Östergötlands län 13,263 4,42%
Detta är fördelningen exklusive PTS medfinansiering
-----------------------------------------------------------------------------
Snabba nätförbindelser kan liva upp en by
2011-10-21 | Publicerad 10:40
Då man i Bromarv snart ska koppla in de första som får snabba närförbindelser via fiber så har man i Hinderby i Östnyland haft fiber snart i tio år. Och snabba nätförbindelser kan betyda mer liv i byn.
- En by utan fiber idag är som en by utan vägar, säger eldsjälen bakom det optiska fibernätet i Hindersby, Nisse Husberg. Vi har fått hit distansarbetare,och unga familjer har flyttat tillbaka till byn. Så vi är nöjda med situationen just nu.
I Hindersby bor cirka 300 personer.
- Inte kompenserar ju nätet att vår bybutik är borta, men mycket annat kan vi sköta på nätet, tex går det att handla reservdelar till traktorn från Sverige eller England.
Snart ska de första bromarvborna ha snabba nätförbindelser då fiberkablarna är dragna och ikopplade. Just nu väntar andelslaget Optowest på att de sista bidragspappren från staten och EU är underteckande, och sedan ska man dra igången stor marknadsföringskampanj.
- Västnyland är som region den sista som får snabba nätförbindelser, säger eldsjälen i Bromarv, Guy Källberg. Men vi har fått 60-70 procent av invånarna i byn med
-------------------------------------------------------------------------------
EU
2011-10-18 | Publicerad 09:40
EU-kommissionen plöjer ned nästan 7 miljarder euro, motsvarande 58 miljarder kronor, i ett nytt europeiskt höghastighetsnät.
Förslaget om utbyggnad kommer att läggas fram under onsdagen, uppger BBC. Pengarna ska investeras mellan 2014 och 2020. De ska gå både till att bygga ut bredbandsnäten ute på landsbygden och i städer. Sedan tidigare har EU en ambition att hushållen inom regionen ska ha minst 30 Mbit/s. fram till 2020.
Planerna speglar enligt EU-kommissionen hur viktig en utbyggnad av bredband är för att få till stånd en ekonomisk återhämtning. Investeringen ska ske i samarbete med, och samordnas med den nationella utbyggnaden av höghastighetsnät.
– Europa behöver snabbare bredbandsnätverk för att få en mer konkurrenskraftig ekonomi i framtiden. Därmed kan vi skapa fler jobb och tillväxt, säger en icke-namngiven talesperson för EU till BBC.
Tanken är även att pengarna ska dra med sig fler tilläggsinvesteringar, både från privat och offentlig sektor på mellan sex och 15 gånger EU-kommissionens medel.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Knivsta.
2011-10-17 |
Ett stort jobb handlar om en fiberkabel för bredband, telefoni och digital-tv.
- Vi får många nyfikna frågor från Knivstaborna om vad vi gräver ner vid deras gator, säger Karl-Henry Johansson, en av sex personer från Maskinring Enköping-Håbo som redan har arbetat i flera månader med att gräva ner fiberkabel i Knivsta.
Svaret är att Knivsta kommun har beställt ett så kallat förvaltningsnät, datakommunikationsförbindelser mellan kommunens alla verksamhetslokaler.
- För att klara av att leverera förbindelserna och de höga hastigheter som krävs, bygger vi ett nytt omfattande fibernät i kommunen, säger Erik Nützmann, på Lidén Data Internetwork AB som är ansvarig för utbyggnaden.
Iförsta hand är det kommunens förvaltningsnät mellan skolor, äldreboenden, kommunhus med mera som byggs.
- Men efterhand har även bostadsrättsföreningar och privatpersoner som har villor tillkommit. Fiberkabeln ligger därför nu i marken på flera ställen i centrala Knivsta och i Alsike, säger Bosse Johansson, en av dem som gräver.
Internet och telefoni levereras till dem som redan är anslutna och under 2012 kommer även tillgång till tv att finnas i nätet.
- Nästa etapp i utbyggnaden handlar om att gräva ner fiber ut till Lagga och Husby-Långhundra skolor. Vi kommer att ansluta alla intresserade privatpersoner och företagare efter schaktsträckorna och i byar på vägen, säger Erik Nützmann.
------------------------------------------------------------------------------------------
Brandstad.
2011-10-14 |
Den lilla byn Brandstad vill ta täten i IT-utvecklingen i kommunen. Genom ett pilotprojekt
ska fiberledningarna leta sig ända in i Brandstadbornas vardagsrum.
Sjöbos bredbandsstrategi
I Sjöbo kommuns utkast till bredbandsstrategi de kommande åren har man satt upp målet
att 50 procent av hushållen ska ha bredband med 100 megabits hastighet senast 2014.
-Fem år senare, 2019 ska 90 procent av hushållen ha det och senast 2023 ska siffran vara
100 procent.
-I strategin föreslås det att kommunen ska skjuta till två miljoner kronor om året fram till
2023 för att göra detta möjligt.
-Enligt Sjöbo kommuns bredbandsstrategi ska alla hushåll i kommunen ha bredband med
100 megabits hastighet senast 2023.
Nu vill Brandstads byalag gå i bräschen för att detta mål ska förverkligas. Till byns
telestation finns redan fiber framdraget, precis som det gör till de flesta telestationer i
kommunen och nu hoppas byalaget få med sig byborna i ett projekt för att dra fibern
hela vägen in i husen också.
– Vi har fiber in i skåpet, nu vill vi hitta en solidarisk form så att alla kan dra in det i husen
till en rimlig kostnad, säger Thorbjörn Wahlström i Brandstad byalag.
Den 24 november hålls ett stormöte i byns sockenstuga, där folk från kommunen och
företaget Teleservice informerar om fiberteknik och Brandstads teknologiska framtid.
Efter det ska en intresseanmälansblankett skickas ut till hushållen. Sedan följer frågan
om finansieringen.
Klart är att det kommer att kosta en rejäl slant för dem som vill vara med – i andra byar
i Sverige som drivit liknande projekt har prislappen hamnat på 15 000 kronor och över
det per hushåll. Men det finns också andra sätt att delfinansiera fiberutbyggnaden, som exempelvis bidrag från Jordbruksverket. Även ideellt arbete kan få ner kostnaderna.
– Allt det här är i sin linda än så länge, vi sparkar igång det för att väcka intresset, säger Thorbjörn Wahlström.
Det var Sjöbo kommuns bredbandsstrateg Roland Keyser som väckte Brandstad byalags
intresse för bredbandsprojektet.
– I dagsläget är det de som kommit längst med detta, säger han. Vi ser med stor tillförsikt
fram emot att följa hur det går i Brandstad. Antalet teleabonnenter på orten är 141, sedan
är frågan hur många av dem som vill ansluta sig.
Thorbjörn Wahlström, som de senaste åren jobbat hårt för att sätta sin by på kartan i olika sammanhang, tror att fiber in i husen kan lyfta byn än mer.
– Det finns många fördelar, fastigheten får bättre värde, området får en bättre klang. Vi vill
vara i framkant i tekniken, trots att vi bor på landet.
Tanken är att arbetet med att dra fiberledningarna ska sätta igång nästa år. Det hänger dock
på att tillräckligt många bybor vill vara med.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
495 miljoner kronor i en bred bredbandssatsning
2011-09-02 | Publicerad 09:00
Alla i hela Sverige ska senast år 2020 ha snabbt bredband. Det har regeringen som mål
och som ett led i att uppnå det läggs allt som allt 495 miljoner kronor över tre år.
Något som ska skapa fler företag även utanför storstadsregionerna.
I höstens budget lägger regeringen en halv miljard på bredbandsutbyggnad, skriver
regeringen i ett pressmeddelande.
- Dessa pengar är en tydlig signal från regeringen att bredband är en förutsättning för företagande och boende i hela landet. Genom satsningen kan bredbandsutbyggnaden
fortsätta även i områden där det inte är lönsamt för marknadsaktörerna att bygga ut,
skriver it- och regionminister Anna-Karin Hatt i pressmeddelandet.
495 miljoner kronor ska fördelas under tre år; 375 miljoner kronor ska användas för
finansieringen av bredbandsutbyggnaden, och 120 miljoner kronor på, vad regeringen
kallas ”kanalisationsstöd.
- Satsningen ger möjlighet att fortsätta utveckla företag i hela landet och skapa attraktivt
boende i glesare bebyggda områden, anser landsbygdsminister Eskil Erlandsson.
Fler företag ska uppstå med hjälp av ökad tillgänglighet av bredband och teknik, tror
egeringen. Satsningen är en del av att uppnå målet att alla i Sverige ska ha minst
100 Mbit per sekund år 2020.
----------------------------------------------------------------------------
Fiberoptik till alla
På några platser i länet är människor upprörda över att den trådlösa tekniken inte är tillräckligt
bra för att man exempelvis ska kunna driva företag i glesbygd.
Min fråga är varför man öder krut på att få tillgång till teknik som aldrig kan tillfredsställa högt
ställda krav på tillförlitlighet, snabbhet och säkerhet, och som dessutom förbrukar oerhört mycket
energi vid informationsöverföringen.
Varför ska glesbygdsborna ha sämre teknik än de som bor i städer, där de allra flesta, utan att
behöva gräva ner den själva, har tillgång till fiberoptik som är oerhört snabb, som inte förlorar i överföringskapacitet när många använder den samtidigt, som inte påverkas av väderleksförhållanden kort sagt som är bra och säker?
Det vore väl bättre att lägga krutet på att gemensamt (enskilda, företag, organisationer och kommuner) påminna regeringen om att det fortfarande är så att mat, energi och råvaror kommer från landsbygden och inte från stan. Därför har alla ett intresse av att göra det möjligt och attraktivt att bo på landet.
1900-talets stora folkrörelser, som förändrade Sverige, startade i glesbygden.
Nu är det hög tid att, i demokratins och jämlikhetens namn, starta en ny folkrörelse med krav på en statligt finansierad utbyggnad av den bästa kommunikationstekniken, fiberoptiken, på alla platser som inte är kommersiellt intressanta för operatörerna. Detta med tanke på rättvisa, säkerhet, långsiktig hållbarhet och hälsa.
Europarådet kom i maj i år med en resolution där man, med utgångspunkt från de alltmer oroande forskningsfynden om hälsorisker med strålningen från trådlös teknik, rekommenderar alla regeringar att verka för att strålningsintensiteten hålls så låg som möjligt. Det är då djupt cyniskt och orättvist att glesbygdsborna ska hänvisas till den osäkraste, långsammaste och hälsofarligaste tekniken.
Låt ropen skalla: Fiberoptik till alla!
Tekniknörd
---------------------------------------------------------------------------------------------
VF 2011-08-08
Vill ha miljardstöd till bredbandsutbyggnad
– Hur man än vrider och vänder på det måste man dra fiber till landsbygden för att
den ska vara attraktiv, säger Bengt Larsson ledare för projektet Länssamverkan
Bredband vid länsstyrelsen i Örebro.
Tre miljarder kronor i stöd till utbyggnad av fiber på landsbygden. Det är vad flera
olika länsstyrelser i landet, bland annat Länsstyrelsen i Värmland, föreslår att regeringen
skjuter till.
– Vi har flera områden som är ”vita fläckar” och stationer är på väg att släckas ned,
säger Åsa Melander, handläggare för projektstöd vid Länsstyrelsen i Värmland i ett
pressutskick.
Risken är att landsbygden glöms bort och att de företag som håller till utanför tätorten
tvingas migrera till städerna.
– Om landsbygden ska ha möjlighet att konkurrera med städerna om människor och
företag måste fiber komma ut dit, säger Bengt Larsson.
Han tror att användandet av fiber är ett måste för framtiden. Bredband via teleuttaget
eller trådlöst dito är inget att hoppas på.
– Till exempel kommer ADSL vara förlegat om fem år. Då vill det till att man redan har
förberett för fiber, säger han.
Men han trycker på det faktum att det måste finnas lokalt engagemang för att det ska
bli någon fiber.
– Om ingen tar tag i det blir det inget. Man kommer aldrig satsa pengar där det inte finns
något intresse, säger han.
Då vill alltså länsstyrelser runt om i landet att regeringen skjuter till stöd till de boende på landsbygden.
– Med tanke på att det, jämfört med tätorterna, inte är särskilt marknadsmässigt lönsamt
att bygga fiber till landsbygden kommer inte de stora bredbandsleverantörerna bekosta
det utan här måste staten kliva in och hjälpa till, säger Bengt Larsson.
Kan man driva företag på landsbygden utan ett bra och stabilt bredband?
– Nja. Det är svårt. Det finns både bra och dåliga exempel. Tillgången till bra IT-infrastruktur
är en förutsättning för företag att existera i dag.
-----------------------------------------------------------------------
Telia lägger miljarder på snabbt nät
Publicerad 2011-07-08 09:21
Utbyggnaden av internet i fiberkabel går allt snabbare. Telia satsar 5 miljarder fram till 2014 i en av sina största investeringar någonsin. Hittills har fiber framför allt funnits i flerbostadshus
Att bygga ut fiber är dyrt men Telia räknar med att få igen pengarna genom ökad konsumtion av nytto- och nöjestjänster på internet.
– I dag begränsas vi delvis av låg bandbredd. När fler får fiber kommer vi att kunna erbjuda fler tv-abonnemang, fler kanaler och 3Dtv men också helt nya tjänster, säger Stefan Trampus, chef för Bredbandstjänster på Telia.
Enligt en undersökning som företaget låtit göra har mer än hälften av hushållen i dag minst fem apparater uppkopplade mot internet. Förutom datorer är det surfplattor, smartphones, tv-apparater, spelkonsoler och fotoskärmar. Flera familjer uppger också att låg surfkapacitet skapar konflikter bland tonårsbarn.
– Högre överföringshastighter har ett allt större värde för kunden, därmed kan vi ta mer betalt, säger Stefan Trampus.
Även konkurrenterna, som Tele2 och Bredbandsbolaget, gör ny satsningar på fiber. Det senare har i dag cirka 200.000 fiberkunder och tror på en framtid där både mobilt och fast bredband utvecklas parallellt.
– Näten växer ihop. Vi behöver dra fiber till våra mobila basstationer för att kunna transportera den ökande mängden datatrafik från smartphones, surfplattor och mobilt bredband, säger Jesper Hedblom.
Även många kommuner bygger ut egna nätverk och på vissa håll har lokala krafter som byalag gått samman för att etablera fiber.
– Det har blivit en folkrörelse på en del orter. Ungefär som förr när man gick samman och byggde egna elverk, säger Peter Ekstedt, på Post- och telestyrelsen.
-------------------------------------------------------------------------------------
VF 2011-05-27
Fibernätsatsningen gav eko riket runt.
Alla på landsbygden skulle erbjudas snabbt bredband.
Nu skakas projektet av en konflikt som delat Säffleborna i två läger.
– Det enda vi vill är att få insyn i ekonomin och inflytande över hur driften ska skötas
framöver, säger Alf Svanström.
Bakgrund
Fibernät i Säffle
• 2008 inleddes projektet som skulle ge snabbt bredband till alla Säfflebor på landsbygden.
• Budgeten var på drygt 50 miljoner kronor; EU-bidrag, kommunala anslag och anslutnings-
avgifter.
• Det helägda kommunala bolaget Säffle Kommunikation AB, Säkom, skulle ansvara för
bygget av både stamnät och områdesnät.
• Tio ekonomiska föreningar bildades ute i kommunen, de skulle sköta rekrytering av
medlemmar som skulle ansluta sig.
• För att kontakten mellan Säkom och föreningarna skulle löpa smidigt bildades också en
samorganisation – Säfflebygdens samarbetsorganisation eller Säby.
• Totalt grävdes drygt 92 mil fiberkabel ned, fördelat på 51 mil stamnät och 41 mil
områdesnät (föreningsnät).
• I slutet av 2010 konstaterade Säkom att ett underskott på 8,3 miljoner kronor uppstått.
Den kostnaden ville bolaget att de tio föreningarna skulle dela på.
• Sex av föreningarna accepterade, men fyra föreningar bestred sina fakturor som totalt
ligger på 2,9 miljoner kronor. De menar att beloppet rör kostnader som deras medlemmar
inte ska vara med och betala.
Han representerar Svanskog Fibernät, som är en av fyra ekonomiska föreningar
som gått mot strömmen. De, Huggenäs, Tveta och Långserud betalade inte fakturor
som det kommunala bolaget Säkom skickade ut för ungefär ett halvår sedan.
Totalt 2,9 miljoner kronor.
Sex andra ekonomiska föreningar resonerade annorlunda: Kila, Södra Ny, Gillberga,
Södra Näset, By och Värmlandsbro. De betalade in närmare 5,5 miljoner.
Dessa totalt tio föreningar representerar de cirka 2 300 Säfflebor på landsbygden
som valt att ansluta sig. Var och en har betalt mellan 15 000 och 18 000 kronor för
att få snabb bredbandsuppkoppling, och de har litat på att allt gått rätt till.
Men har det blivit så? De fyra föreningarna är tveksamma.
När projektet stod klart i höstas hade 92 mil fiberkabel grävts ned, och runt 60 miljoner
kronor spenderats. En hel del mer än vad som först budgeterats, visade det sig.
Underskottet, 8,3 miljoner kronor, ville Säkom att föreningarna skulle dela på.
Problemet är att kostnaderna härrör till stamnätet, som blev längre än först planerat.
Och stamnätsbygget skulle Säkom bekosta, enligt det avtal som skrevs vid starten.
– Vi föreningar har pengar i form av en buffert som är avsedd för drift och underhåll.
Vi skulle kunna svälja förtreten och betala – men vi är ju ansvariga inför våra föreningars
medlemmar, säger Gunnar Nyrén i Långseruds Fibernät.
Han utvecklar:
– Det egentliga problemet är ju att vi inte får någon riktig insyn i projektet. Ingen
specifikation om exakt vad vi betalar för. Inget riktigt inflytande i den vidare driften.
– Vi har goda skäl att tro att saker och ting inte skötts på ett tillräckligt kompetent sätt,
vilket kan få svåra konsekvenser inom ett par år. Vad säger att vi inte står inför samma
scenario då, om man får problem med lönsamheten? Då måste vi ju gå ut till medlemmarna
och kräva mer pengar. Om vi betalar fakturorna nu är det loppet helt kört, då har vi inga möjligheter att påverka.
Han och kamraterna i de tre andra föreningarna beklagar verkligen konflikten. Nätet och
tekniken fungerar väl. Under våren har de också försökt förhandla fram en lösning, men det ledde ingenstans.
I stället gick ordföranden i Säkom, kommunalrådet Daniel Bäckström (C), ut i Säffletidningen
och hotade med att driva in pengarna genom en rättslig process.
– Det vore väldigt tråkigt, men den jurist som vi konsulterat anser att vi är på rätt spår. Jag hoppas ändå att vi kan lösa det här i samförstånd, säger Gunnar Nyrén.
----------------------------------------------------------------------
1 Miljon telestolpar ska bort!
Ett välbekant inslag i det svenska landskapet är på väg att försvinna.
Varannan telefonstolpe, cirka 1 miljon, ska rivas de närmaste åren.
Just nu pågår upphandlingen för detta jätteprojekt som ställer stora krav på företagen
vad gäller planering och logistik. Att riva nätet kräver nästan lika mycket arbete som att
bygga det.
- Jag brukar säga att detta är den största förändringen vi gjort sedan vi byggde näten,
säger Björn Berg som är informationsansvarig på Teliasonera.
Telenätets historia går tillbaka till telefonins barndom i slutet på 1800-talet. Under några årtionden kring förra sekelskiftet byggdes stora delar av det rikstäckande telenätet med
början i städerna.
Idag omfattar nätet i princip alla svenska hushåll och de bruna stolparna, sammanlänkade
med koppartråd, når ända ut till de ensligaste vitknutade skogstorpen.
Men underhållet av det här nätet kostar mer än det smakar och nu vill Teliasonera ersätta
det stolpburna med det trådlösa. Alla de 2,2 miljoner stolparna måste besiktigas med några
års mellanrum och det är dyrt. Teliasonera har efter en inventering valt ut 1 miljon stolpar
som ska rivas och förstöras.
- I de orter vi har tittat på, utesluter vi de nät där det går bredband. Finns det ADSL utbyggt
så får stolparna stå kvar, säger Björn Berg. Ett annat villkor är att det trådlösa nätet ska ge minst samma kvalitet som det gamla abonnemanget.
När man gallrat ut bredbandskunderna fanns cirka 50 000 abonnenter kvar som istället för koppartrådsnätet ska erbjudas trådlös telefoni.
Räknat på 1 miljon stolpar, blir det 20 stolpar per abonnemang och det är den ekvationen
som inte går ihop. Intäkterna från abonnemangen täcker inte kostnaden för att underhålla
stolpar och nät.
Upphandlingen pågår nu som bäst och fyra företag som säkerligen är med och slåss om uppdraget är de som idag sköter underhållet av nätet: Eltel Networks, Relacom, Ericsson
och Empower.
Relacom har varit med i ett pilotprojekt där man tagit ned 2 500 stolpar och har därmed
fått känn för vad det handlar om.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tal PTS marknadsdag 16 mars 2011
Anna-Karin Hatt, It- och regionminister
En miljard till bredband i hela landet
Det talade ordet gäller!
Ni som är här idag är alla en del av en viktig bransch, som kan bidra till att göra Sverige till världens mest framgångsrika digitala samhälle.
It och it:s möjligheter är ett väldigt spännande område, som rör på sig väldigt fort och som det är väldigt fascinerande att få arbeta med.
Om Sverige ska kunna bli och förbli världens mest framgångsrika digitala samhälle är vi många som måste bidra. Och vi måste se till att göra rätt saker. Var och en för sig, och tillsammans.
En av de saker som jag och regeringen måste ta ansvar för är att erbjuda tydliga och stabila villkor och spelregler, så att vi även i framtiden kan ha en väl fungerande telekonmarknad.
Just därför kommer regeringen imorgon fatta beslut om att gå med en proposition till Riksdagen om hur vi ska genomföra EU:s så kallade telekompaket i svensk rätt. I den föreslår vi nya regler som förbättrar konkurrensen på marknaden, och som stärker konsumentskyddet. De förhandlingar som skedde i EU kring telekompaketet var ett stort och viktigt arbete, som min partikollega och företrädare Åsa Torstensson skötte med bravur.
Vi har från regeringens sida också antagit bredbandsstrategin, och den strategin har fått brett stöd. Steg för steg fortskrider arbetet med att nå de ambitiösa målen om att 90 procent av alla medborgare och företag ska ha tillgång till bredband med en hastighet om minst 100 Mbit/sekund år 2020. Vi är många - från regeringen till operatörer och byalag - som arbetar hårt för att det målet ska kunna nås. Och ska vi ha en chans att nå det måste vi alla vara delaktiga; såväl ni på marknaden, som det civila samhället, som myndigheterna med PTS i spetsen och självklart också vi i regeringen.
Den absoluta merparten av de investeringar som krävs för att Sverige ska ha bredband i världsklass ska göras av marknadens aktörer, på marknadens villkor, i konkurrens. Men för att de snabbt bredband ska kunna nå hela landet, och alla svenskar, skjuter vi också till viss offentlig finansiering.
Just därför, för att stödja marknadens utveckling och främja lokala och regionala initiativ, gör regeringen särskilda insatser framför allt på landsbygden och andra glest befolkade områden. Satsningar som utformats så att vi kan ta till vara det engagemang och de drivkrafter som finns runt om i landet, utan att i onödan störa marknaden där den fungerar.
Mellan 2010 och 2014 satsar vi totalt nästan en miljard kronor på bredbandsutbyggnad från regeringens sida.
- Numera kan enskilda, tack vare HUS-reformen, få göra skatteavdrag för arbetskostnader om man drar fram bredband till sitt hus.
- Vi satsar mer än 150 miljoner kronor i stöd till olika bredbandsprojekt, till exempel i form av offentlig medfinansiering till insatser inom ramen för Landsbygdsprogrammet eller i form av stöd för att lägga ned tomma rör - så kallad kanalisation - när man ändå grävt upp en gata.
- Vi satsar 100 miljoner kronor per år för att säkerställa driftsäkra och robusta kommunikationer.
- Vi kommer satsa särskilda medel för att garantera att alla svenskar har tillgång till Internet med en hastighet om minst 1 Mbit/sekund.
- Och vi lägger över 200 miljoner kronor på bredbandssatsningar inom Landsbygdsprogrammet, som en del av den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen efter finanskrisen.
Till det kommer det arbete som genomförs av PTS, ofta i samarbete med er operatörer, inte minst genom Bredbandsforum som är lika konstruktivt som det tycks vara uppskattat.
Och den nyligen avslutade auktionen på 800 Megahertzbandet är i sig ett exempel på hur vi arbetar för att förbättra den mobila bredbandstäckningen i hela Sverige. Tack vare den kommer täckningen över hela landet bli väsentligt bättre, samtidigt som den modell PTS valt i sig kommer innebära att de hushåll som idag inte har tillgång till 1 Mbit/s nu kan få det. Och det är naturligtvis väldigt välkommet!
Allt detta är viktigt om Sverige ska kunna bli och förbli världens mest framgångsrika digitala samhället. På många sätt ligger vi i Sverige bra till:
............................................................................................................................................
2011-03-01
Mer pengar till bredband i landsbygdsprogrammet
Efterfrågan på bredbandspengar i landsbygdsprogrammet har varit hög
och förväntas vara så framöver. Därför har Jordbruksverket beslutat att
fördela ytterligare 40 miljoner kronor till bredbandsåtgärder. Beslutet fattades
den 17 februari efter samråd med berörda parter.
- Tillgång till bredband spelar en avgörande roll att öka konkurrenskraften,
samt för människors möjligheter att leva och bo på landsbygden. Jag välkomnar
därför Jordbruksverkets beslut att fördela ytterligare 40 miljoner kronor till
bredbandssatsningar på landsbygden, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson.
- Behovet är stort ute i länen och alla medel till bredband är välkomna.
Utbyggnaden är central för att nå vårt mål att Sverige ska bli världens mest
framgångsrika digitala samhälle, säger it- och regionminister Anna-Karin Hatt.
Inom ramen för landsbygdsprogrammet görs satsningar för en bättre livskvalitet
på landsbygden, däribland åtgärder för att utöka grundläggande tjänster, som
exempelvis bredbandstillgången. Under 2010 tillfördes programmet 253 miljoner
kronor extra för bredband.
Regeringen arbetar löpande utifrån den nationella bredbandsstrategin med att
utveckla tillgången till bredband och för en bättre bredbandskvalitet.
...........................................................................................................................................
2011-02-23
Artikel om "Fiber i Värmland" och Grava fiber >>klicka här
............................................................................................................................................
2011-02-01
4G kan inte ersätta fibernät
Glöm inte att fibernät är en förutsättning för att få bra mobiltäckning,
skriver Erik Evestam.
I NWT-artiklar (25/1) och i insändare i Fryksdalsbygden ifrågasätts
eldsjälarnas och Sunne kommuns engagemang i nya fibernät. Men
låt det inte bli en teknisk debatt mellan mobila och trådbundna tjänster.
Båda behövs för att landsbygden ska utvecklas. Men glöm inte att fibernät
är en förutsättning för att få bra mobiltäckning.
Landsbygden har samma IT-behov som staden och i städerna byggs
fibernäten ut så det knakar – detta trots den starka mobiltäckningen.
Det ger en tydlig signal om hur marknaden ser på saken. Så varför ska
vi på landsbygden nöja oss med en halvmesyr? Skillnaden är att hos oss
är det inte marknaden som bygger självmant – vi måste själva hugga i
och där så sker börjar det nästan alltid underifrån. Att man sedan gör
gemensam sak med sin kommunledning är positivt och nödvändigt.
I Sunne återuppstår konflikten mellan trådlöst och fibernät. En debatt
som inte är ny. I många år har höga förhoppningar ställts till den trådlösa
tekniken och när vi i Säffle började fiberarbetet 2005 så var det 3G som
skulle täcka alla behov. I dag, fem år senare vet vi hur det ser ut. Stora
delar av landsbygden saknar bra 3G- täckning – trots alla bolagens löften.
Och de master som finns levererar kapaciteter som är fjärran från det som
utlovats.
4G har gett en ny löftescirkus, men den är än mer orealistisk. För det första
krävs ännu fler master för att få en bra 4G-täckning och hastigheten sjunker
snabbt med avståndet. Och är det något vi har gott om på landsbygden så är
det avstånd. För det andra bygger operatörerna bara ut där det är lönsamt –
alltså där det finns många kunder. För det tredje måste 4G-masten anslutas
med fiber. Den landsbygd som vill ha 4G måste alltså först ha fiber.
Kapaciteten är också ett stort frågetecken eftersom vi vet att nivåerna sällan
stämmer överens med verkligheten. De mobila näten är vad de heter – mobila.
De ska förse oss med tjänster när vi är rörliga, i telefoner och datorer. Att den
utbyggnaden fortsätter är viktigt, men den ska inte ställas mot behovet till en
fast infrastruktur med hög kapacitet och som dessutom klarar av att skruva upp
hastigheten allt eftersom behoven ökar. Då är det bara fibern som hänger med.
På Säffles landsbygd har över 2 200 hushåll och företag anslutit sig till ett
fibernät där vi idag surfar med 70-100 mbit/s, samtidigt som vi ringer och ser
på tv. Och det är ett nät som vi har byggt själva. När kommer den nivån att
uppnås trådlöst i områden som nätt och jämnt har GSM-täckning och som inte
sett röken av 3G-täckning?
De hushåll och företag som vill jobba för ett eget fibernät ska naturligtvis göra
det och att Sunne är en kommun som vill stötta detta arbete är positivt. Men
ingen ska bli tvingad att ansluta sig. De som inte vill vara med ska naturligtvis
avstå.
Erik Evestam
Säfflebygdens Fibernät
-----------------------------------------------------------------------------
2011-01-25
SUNNE: Infekterad debatt om fibernät
Pensionären Peter Bjur, före detta datachef på SL i Stockholm, är förbannad på
Sunne kommun.
– Äldre och sjuka invånare känner sig tvingade att satsa 25 000 kronor på att
gräva ner fibernät, säger han upprört.
Bredbandsutbyggnaden på landsbygden väcker heta känslor.
– Antingen är du med oss eller mot oss, det är den andan som råder, säger
Peter Bjur och suckar.
Allt handlar om att få bredband till byn, helst i går. För att kommunen ska
bygga stamnät till telestationerna på landet krävs att minst 50 procent av
fastigheterna ansluter sig.
Grannsämjan sätts på prov.
Peter Bjur efterlyser en mindre vinklad information till invånarna.
– När man påpekar att det finns andra bredbandsalternativ så vill
kommunen lägga locket på, säger han.
På vilket sätt läggs locket på?
– Jag har engagerat mig på informationsmöten och med lokala insändare,
men uppmanades av kommunen att inte föra debatten där, säger Bjur.
– Vi vill inte ha någon pajkastning i tidningen. Man måste komma ihåg att det
är helt frivilligt att ansluta sig, säger IT-chefen Erik Larsson.
Peter Bjur efterlyser en mer objektiv och uppdaterad information till kommun-
invånarna som tar hänsyn till den snabba utvecklingen på området.
– I informationen från den lokala fiberföreningen står det att ”mobila tekniker
kommer aldrig ge tillräcklig täckning och hastighet”. Hur kan de lova det med
tanke på utbyggnaden av 4G?
NWT bollar vidare frågan till Emterviksfiber som värvar medlemmar för att
bygga ut fibernät i sydöstra Sunne.
– Morgondagens teknik vet vi inget om. Vi vill säkerställa vår framtid med
fibernät och den hetaste frågan är snarast när vi kan börja gräva, säger
Tommy Larsson, sekreterare i föreningen Emterviksfiber.
Av de tillfrågade i området har drygt 30 procent skrivit på hittills.
----------------------------------------------------------------------------------------
2011-01-25
Fibernät eller 4G – en het potatis
De flesta inser fördelarna med snabbt bredband på landsbygden.
Många kommuner lobbar för att invånarna ska satsa pengar på att
gräva fiber i backen.Men lönar det sig att satsa tusentals kronor nu
om 4G utvecklas i den takt som utlovas?
Låt de enskilda behoven styra, råder expertisen.
Regeringens mål är att 90 procent av befolkningen ska ha 100 megabit
per sekund inom 10 år. Eftersom den mobila marknaden nu spänner
musklerna och utlovar allt säkrare och snabbare bredband börjar frågan
väckas om fibernät är den enda lösningen för landsbygdsborna.
– Man pratade aldrig om 4G för 2,3 år sedan, det är en stor, stark utveckling
på gång, säger Georgi Ganev som är affärsområdeschef Konsument Telenor
Sverige. Som en av operatörerna på marknaden lovar Telenor att Värmland
kommer att få 4G under 2011 - fläckvis.
– Vi satsar på att införa 4G i Kristinehamn, Karlstad, Arvika och Karlskoga i år.
Ambitionsnivån är att Sverige ska vara täckt av 4G år 2013, säger Georgi Ganev.
– Med 4G kommer man att kunna ladda ner filmer och spela onlinespel, säger han.
Men 4g har sina begränsningar
– I dag finns tjänster som kommer vara lämpligast över fiber, till exempel
högkapacitetstjänster för företag. TV, så som den används i dag i hemmet,
kommer fungera bäst med fiber, säger Georgi Ganev.
På den statliga myndigheten Post- och Telestyrelsen vill man inte ge några råd.
Den som bor på landsbygden bör inte ha för höga förväntningar.
– Konsumentens behov måste avgöra vid valet mellan fiber och 4G. Det är inte
tvärsäkert att befolkningen som bor bland berg och skog kommer att täckas in,
säger Lena Liman på Post- och Telestyrelsen.
------------------------------------------------------------------------------------------
2011-01-13
Stamnätsutbyggnad för bredband
Sunne kommun vill satsa på en utbyggnad av stamnätet för bredband.
21,2 miljoner kronor kostar investeringen som kommunstyrelsen föreslår
att kommunfullmäktige ska säga ja till.
Under hösten har kommunen och Leader växtlust arbetat med att undersöka
byalagens intresse för en bredbandsutbyggnad. Utifrån det har sex ekonomiska bredbandsföreningar bildats och ytterligare fyra kan bli aktuella.
Utbyggnaden ska genomföras en den modell som Säffle, den första kommunen
i Värmland som har byggt egna fibernät, tagit fram.
Enligt förslaget ska sju miljoner kronor anvisas ur eget kapital för 2011.
Anslutningsavgiften föreslås bli 2 600 kronor exklusive moms.
---------------------------------------------------------------------------
2011-01-10
Sunne bygger ut bredband i höst
Hittills har bygdeborna i Östra Ämtervik och Västerrottna visat störst intresse
för fibernät. Ekonomiska föreningar har även bildats i Gettjärn/Hälserud,
Rottneros, Brandsbol och Ransbysäter.
Fler är på gång.
– Det händer mycket i byalagen under julledigheten, säger Erik Larsson.
Enligt honom kan det löna sig att vara snabb.
– 600 byalag i landet har genomfört liknande bredbandsprojekt och det har
visat sig att det blev billigast för dem som gick med från start, säger IT-chefen.
Minst 50 procent krävs
För att kommunen ska bygga ut stamnät till ett område krävs att minst hälften
av fastigheterna ansluter sig.
Den totala notan för kommunen beräknas gå på 21,2 miljoner kronor. Utgiften
ska på sikt täckas av abonnenternas anslutningsavgifter.
Hur mycket kostar det för ett hushåll att ansluta sig?
– Priset lär landa på cirka 25 000 kronor. Därutöver kommer kommunen att ta
ut en anslutningsavgift på 2 600 kronor per fastighet, säger Erik Larsson.
Kommunalrådet Ola Persson (C) menar att snabbare bredband på landsbygden
ökar värdet på fastigheterna.
– Det är en jätteviktig fråga, eftersom vi är så teknikberoende i dag. Det handlar
om att göra kommunen mer attraktiv, säger Ola Persson (C). Beslut om bredband-
sutbyggnaden kommer att tas av kommunfullmäktige den 30 januari.
---------------------------------------------------------------------------------------------
2011-01-03
Årjängs kommun har beviljats 17,8 miljoner kronor i stöd för investeringar
i datafibernät i kommunen.
Det innebär att kommunen nu kan påbörja ett treårigt projekt med att lägga ned ett datafiberstamnät runt om i kommunen. Till detta kan sedan lokala intresseföreningar
ansluta sig.
I ett pressmeddelande från kommunen skriver man att det nya fibernätet kommer att
öka kommunens attraktionskraft och leda till att företagare lättare kan etablera sig på landsbygden, eftersom hastigheten på datatrafiken nu kommer att mångdubblas.
De 17,8 miljonerna har kommunen fått från Tillväxtverket och står för halva den totala investeringskostnaden.
----------------------------------------------------------------------------------------------
2010-12-16
|
Örebro satsar 42 miljoner kr på bredband för landsbygden |
|
Länsstyrelsen och kommunerna i Örebro län har lyckats kraftsamla för en stor
bredbandssatsning för landsbygden i Örebro län. Genom bidrag från EU, stat
och kommun har man lyckats samla ihop 42 miljoner kr som nu ska användas
för att ge fiber till de orter som marknaden inte har bedömt varit kommersiellt
intressant att satsa på.
Avtalen innebär att optiska fiberkablar anläggs till respektive ort, men dock inte
att kablar dras till varje fastighet i orten. Detta är meningen ska ske genom
engagemang från fastighetsägare på orten.
Efter ett anbudsförfarande är det stadsnäten i fem kommuner; Örebro, Degerfors,
Karlskoga, Lindesberg och Kumla, som får i uppdrag att rulla ut fiber. Avtal som
berör övriga sju kommuner i länet kommer att bli klara under första halvåret 2011.
”Örebro län stärker nu sin position som ett av de främsta i landet när det gäller
tillgång till snabba bredbandsnät. Med offentligt stöd kan vi se till att fiberkabeln
kommer till orten men för att få kabeln ända fram till fastigheten måste det till ett
lokalt intresse och engagemang. Därför är det viktigt att berörda i god tid får
information om planerna och övriga villkor”, säger Bengt Larsson, bredbands-
samordnare på Länsstyrelsen i Örebro, i en presskommentar. |
-------------------------------------------------------------------------------------------------
Fredag 25 november 2010
Till veckan kommer 4G-tekniken till Värmland.
I Karlstad finns till att börja med täckning i de mest centrala delarna av stan.
Telia utlovar praktiska hastigheter upp till 50 Mbit/s och på orter där 4G redan
tagits i bruk har intresset för att teckna abonnemang varit stort.
Även om Telia är stolta över sitt 4G-nät rekommenderar de folk att behålla sina
fasta uppkopplingar.
– Det mobila bredbandet är ett komplement, men 4G är mycket mer likt en fast
uppkoppling än 3G, säger Charlotte Züger.
När duger inte 4G?
– Täckningen avgör ju prestandan. Och är det tjocka väggar i ett hus kan det bli
svårt att få kontakt. Även konkurrenterna Telenor och Tele2 bygger ut sitt
gemensamma 4G-nät. Inom 18 månader är planen att över 100 orter ska ha tillgång
och 2013 ska nätet täcka 99 procent av Sveriges befolkning.
|
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Torsdag 24 november 2010
Nu är mobilt bredband större än dsl i Sverige
|
|
Nu är inte dsl-teknikerna adsl och vdsl de största accessformerna till Internet. I höst
har mobilt bredband vuxit förbi och blivit den största enskilda accessformen. Det visar
beräkningar som Telekomnyheterna har gjort baserat på Post- och telestyrelsens
rapport Svensk telemarknad första halvåret 2010.
Under det första halvåret i år ökade antalet mobila bredbandsabonnemang med
222 000 till 1 532 000, medan antalet dsl-abonnemang minskade med 33 000 till
1 633 000. Därmed var skillnaden mellan accessformerna bara 101 000 accesser
vid halvårsskiftet i år och därefter har marknaden för mobilt bredband fortsatt att öka
medan antalet dsl-abonnemang har minskat enligt de stora operatörernas egna rapporter.
En anledning till att mobilt bredband på fyra-fem år har gått från en nästintill nollnivå till
att bli den dominerande tekniken beror enligt branschexperten Bengt Nordström, vd för
Northstream, på att hela mobila bredbandsmarknaden har varit subventioner.
----------------------------------------------------------------------------------------------------- |
Onsdag 17 november 2010
Bredbandsföreningar kan pusta ut
Det är inte rätt att momsbelägga byggande av passiva fibernät. Det är kontentan
av ett besked från Skatterättsnämnden.
En bredbandsförening i Säffle har tillsammans med LRF och jurist drivit frågan
och nu fått, vad de menar, är ett principiellt viktigt besked från Skatterättsnämnden.
- Vi har vänt oss mot att skatteverket ha velat momsbelägga byggandet av den
passiva infrastrukturen. Beskedet kom häromdagen och de har gått på vår linje,
säger LRF:s infrastrukturansvarig Björn Galant.
Det handlar om byalag som bildar ekonomisk förening för att lägga ner passiva,
även kallade döda, fibernät för att locka ut bredbandsföretag till bygden.
- Bredband på landsbygden är ju en jädrigt viktig fråga för boende och företag,
men att marknaden ska bygga på helt egen maskin är inte så sannolikt och då får
man agera själv, säger Björn Galant.
Genom att lägga in en insats för byggandet, som Säffle fibernäts ekonomiska förening
har gjort med 17 000 kronor per medlem, lägger man förutsättningarna för att olika tjänsteleverantörer kan använda nätet och tillhandahålla bredbandstjänster för de i
bygden.
Vad som hände i våras var att Skatteverket hade åsikter om byalagens ekonomiska
föreningar och tyckte att vad de gjorde var början på en tjänst - och därmed ska
momsbeläggas.
- Och vi menar att detta inte är början på en tjänst, det är som en väg, du bygger en förutsättning, säger Björn Galant.
Att momsbelägga byggandet hade inneburit en 25 procentig ökad kostnad för bya-
lagets ekonomiska förening. På en total kostnad av runt två miljoner kronor skulle
det bli ytterligare runt 500 000 kronor i kostnad för bredbandsföreningen.
Men nu har Skatterättsnämnden gett ett förhandsbesked där man går på deras linje
- insatsen man gör utgör ingen ersättning för någon tillhandahållen tjänst.
Enligt Björn Galant har momsen legat som ett orosmoment för många fiberföreningar
under de senaste åren.
Varför kom Skatteverkets ställningstagande vid denna tidpunkt?
- Det är en bra fråga, det man kanske kan spekulera i är att någon ställde frågan,
vilket gjorde att de var tvungna att titta på det, säger Björn Galant.
Skatterättsnämndens besked är ett förhandsbesked, men Björn Galant är tämligen
säker på att förhandsbeskedet är det som kommer att gälla.
Han beräknar att ett hundratal föreningar bygger bredband med fiber inom en kort
framtid och flera tusen inom en fem eller tioårsperiod.
- Det här beskedet känns som ett jättestort steg för oss och är jättekul. Vi vill ju att
det här ska bli en folkrörelse, säger Björn Galant.
ATL.nu
info.atl@lrfmedia.lrf.se
-------------------------------------------------------------------------------------------------
2010-09-30 06:10- Computer Sweden
Glädjesiffra om svensk fibertäckning överdriven
I Sverige har fyra av tio hushåll fibertäckning. Det utropade PTS i ett pressmeddelande förra veckan. I verkligheten är det bara cirka 13 procent som är uppkopplade med fiberoptik.
Det blir allt viktigare för ett land att vara bäst på bredband.
Sverige har tidigare ofta toppat bredbandsrankningar men har på senare tid halkat efter på grund av jämförelsevis blygsamma bredbandsmål.
I den målsättning som infrastrukturminister Åsa Thorstensson lade fram i november förra året angavs målsättningen att 90 procent av hushållen ska ha 100 Mbit/s om tio år.
Det framstår som en aning grått jämfört med exempelvis Finland som utlovar att 100 procent av hushållen ska ha 100 Mbit/s i bredbandsjacket redan 2016.
Finland är också berett att göra betydande offentliga investeringar för att nå målet, medan Sverige säger att utbyggnaden i allt väsentligt ska vara marknadsdriven.
Trots det kom i förra veckan Post- och telestyrelsen, PTS, med en stor bredbandskartläggning som återigen ger en mycket ljus bild av Sverige som bredbandsland – framför allt vad gäller fibernätet.
40 procent av befolkningen har fibernätstäckning, står det i ett pressmeddelande som myndigheten skickade ut när rapporten släpptes.
Det som inte sägs är att den oväntat höga fibersiffran ingalunda visar hur stor andel av hushållen som faktiskt har tillgång till fiberbredband i sina bostäder.
40 procent är en siffra på hur stor andel av befolkningen som ”bor närmare än 353 meter från en fiberanslutningspunkt”. Det räcker för att man enligt definitionen ska anses ”ha täckning av ett fibernät”.
– Vi uppskattar att cirka 20–22 procent av hushållen har fiber hela vägen in i bostaden, säger han.
Fibersiffran krymper ytterligare om man tittar på hur många som faktiskt använder fiberförbindelsen de har hemma.
Det är bara lite drygt 13 procent, eller 603 000 hushåll, enligt uppgifter från Telias nätbolag Skanova, som i sin tur säger sig ha fått siffrorna av PTS.
Mattias Viklund på PTS anger två skäl att framhålla 40-procentsiffran framför den låga 20-procentsiffran i beskrivningen av fiberläget i Bredbands-Sverige:
– När det gäller täckningsgraden för fiber grundar sig den på faktiska siffror och mätningar som kan jämföras år från år. Siffran om hur många som har fiber i bostaden baserar sig bara på en uppskattning som PTS gjort för första gången, säger han.
Vad har ett hushåll för nytta av att ha fibertäckning om det inte har fiber hela vägen in i bostaden?
– Täckningssiffran visar att Sverige redan har en relativt goda förutsättningar för fiberbredband, även om fibern ännu inte når hela vägen fram, säger Mattias Viklund.
Den röda siffran anger Mbit/s, den gröna hur stor andel av befolkningen som omfattas och den blå vilket år löftet ska vara infriat.
-----------------------------------------------------------------------------------
EU-kommissionen tog idag beslut om att alla i unionen ska få
tillgång till 30 Mbit/s bredband, och hälften 100 Mbit/s.
Kommissionen fattade beslut om tre åtgärder för att bygga ut såväl fiberbaserat
som trådlöst bredband.
Enligt besluten ska hela befolkningen i EU ha tillgång till grundläggande bredband
2013, och till 2020 ska alla få snabbt bredband, 30 Mbit/s, och hälften av
befolkningen upp till 100 Mbit/s. Dessutom vill man se över radiospektrum så att
trådlöst bredband kan byggas ut så att även avlägsna områden får snabba upp-
kopplingar. EU-kommissionen påpekar att Europa idag har den högsta genomsnittliga bredbandsspridningen i världen, 24,8 procent, men att bara 1 procent av befolkningen
har fiberanslutning med hög hastighet direkt till hemmet. I Sydkorea har 15 procent av befolkningen sådana anslutningar och i Japan 12 procent.
----------------------------------------------------------------------------------------------------
Från PTS: 2010-08-30
Pengar problem för byalag som vill bygga bredband
Nästan hälften av byalagen har byggt bredband i sin hembygd eller diskuterar
möjligheterna att göra det. Men finansieringen är på sina håll ett bekymmer.
Det visar en undersökning från kommunikationsmyndigheten PTS. I oktober
kommer ett nytt stöd som kanske kan råda bot på problemet.
I PTS undersökning om bredband uppger 23 procent av byalagen att de redan
har byggt bredband – lika många svarar att de har påbörjat arbetet eller
diskuterar frågan. Undersökningen visar tydligt att det lokalt finns en hög
aktivitetsnivå och ett engagemang i bredbandsfrågan. På frågan vad bredbandet
ska användas till uppger byalagen ”webbsurfning inklusive banktjänster”
(45 procent), ”arbeta hemifrån” (32 procent), ”telefoni” (31 procent) och
”företagande” (30 procent).
– Det är tydligt att många byalag ser de positiva effekter ett bra bredband
kan ge – fler kan jobba hemifrån, det blir enklare att driva företag, men
också att använda Internet för en effektivare vardag, exempelvis bankaffärer.
Dessutom kan det bidra till ökad gemenskap och delaktighet i samhället,
säger Patrik Sandgren, projektledare på PTS.
Nytt stöd i oktober
Undersökningen visar även att de byalag som har stött på bekymmer i
samband med bredbandsutbyggnaden har haft problem med finansieringen.
PTS hoppas nu att de 95 miljoner kronor som myndigheten har tilldelats av
regeringen för att stimulera bredbandsutbyggnad på landsbygden i viss
utsträckning kan råda bot på finansieringsproblemet. Frågan är även prioriterad
av regeringens Bredbandsforum, där PTS ingår som en av flera aktörer.
Byalag, andra lokala utvecklingsgrupper och kommuner kommer att kunna
använda pengarna som offentlig medfinansiering inom ramen för de bredband-s
stöd som finns i dag, exempelvis landsbygdsprogrammet eller kanalisationsstödet.
– Vi räknar med att i oktober kunna börja tilldela pengar för medfinansiering av bredbandsprojekt på landsbygden, säger Patrik Sandgren.
När stödet börjar bli klart att söka, via landsbygdsprogrammet eller kanalisations-
stödet, kommer PTS att presentera mer information om det på
www.pts.se/bredbandsstod. Mer information om landsbygdsprogrammet finns på www.jordbruksverket.se/bredband och om kanalisationsstödet på www.lansstyrelsen.se/orebro/amnen/bredband/kanalisationsstod.
Undersökningen är genomförd av TNS Sifo på uppdrag av PTS. Totalt 300 byalag
runt om i landet har fått svara på frågor om bredband.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Från PTS 2010-08-01
Nya regler och möjligheter att nyttja kanalisationsstödet från den 15 juni.
Pressmeddelande från regeringen:
Insatser för driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
Regeringen har beslutat att ta bort kravet på stöd vid enbart samtidig anläggning i
den så kallade kanalisationsförordningen (2008:81), det vill säga kravet på att enbart
få stöd för kanalisation vid utbyggnad eller ombyggnad av annan infrastruktur till
exempel när man gräver ner en elkabel i marken. Förordningsändringslagen kommer
att träda i kraft den 15 juni 2010.
Ny förordning om stöd för kanalisation (SFS 2008 81)
- Arbetet med anläggning av kanalisation inom ramen för kanalisationsförordningen
har gått trögt trots att det finns behov av bredbandutbyggnad i olika områden runt
om i landet. Etablering av tillgänglig kanalisation är en viktig del av bredbands-
utbyggnaden. Vi tar därför bort kravet på anläggning av kanalisation bara
samtidigt med andra grävarbeten, vilket i praktiken försvårat arbetet, och hoppas
att det ska medföra ökad aktivitet, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson.
Satsning på framtidssäkra bredbandslösningar
Regeringen beslutar samtidigt att låta Post- och telestyrelsen (PTS) disponera 95 Mkr
till projekt för framtidssäkra bredbandslösningar. Medlen ska användas till etablering
av ny passiv IT-infrastruktur i områden där utbyggnad inte bedöms ske på marknads-
mässig grund. Pengarna kan användas som medfinansiering till stöd för
satsningar på bredband inom ramen för Landsbygdsprogrammet för Sverige
2007-2013 och som stöd vid anläggning av kanalisation för bredband.
- Regeringens bredbandsstrategi pekar på att bredbandsutvecklingen ska vara
marknadsdriven, men vi vet samtidigt att i vissa områden, huvudsak i lands- och
glesbygd, är lönsamheten att göra investeringar i bredband låg. Här finns ett behov av samverkan mellan samtliga aktörer för att få till stånd investeringar,
säger Åsa Torstensson.
Ökad koordinering, ökad dialog
För att effektivisera användningen av de statliga medel som finns i olika stödformer
leder PTS ett koordineringsarbete i samverkan med berörda myndigheter. Syftet är
att nå förenklade rutiner, koordinera användning av medel samt öka informationsutbyte
och dialog mellan övriga berörda aktörer, privata likväl som offentliga.
- Dessa medel i kombination med ökad koordinering och ökad dialog, bland annat
genom det nyligen bildade Bredbandsforum, ser jag som goda förutsättningar för
samarbete, konstruktiva lösningar och ett Sverige med bredband i världsklass, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson.
------------------------------------------------------------------------------------------------------
Från PTS 2010-07-13
Internet och tillgång till bredband/mobilt bredband 2009
- 91% av svenskarna mellan 16-75 år använder Internet. Nästan alla (99%)
mellan 16 och 30 år använder Internet.
- 89% har tillgång till Internet i hemmet, vilket är oförändrat jämfört med
förra året, men en ökning med 20 procentenheter sedan 2002.
- Även på den privata Internetoperatörsmarknaden är TeliaSonera störst
med en marknadsandel på 38%, följt av ComHem och Bredbandsbolaget
på 13% vardera.
- Andelen som är sammantaget nöjd med sin Internetoperatör (64%) har
ökat överlag med 7 procentenheter jämfört med 2008. 72% av
Bredbandsbolagets kunder är sammantaget nöjda. Störst uppryckning har
Glocalnet gjort sedan förra året (63%) med 21 procentenheter.
- 5% anger att de har bytt Internetoperatör det senaste halvåret, vilket inte
är någon förändring jämfört med samma period förra året.
- Bredband är fortsatt det vanligaste sättet att vara ansluten till Internet i
Sverige (73%). ADSL/VDSL är fortsatt vanligast (38%) men minskar med 9 procentenheter jämfört med förra året.
- Var tionde (11%) uppger att de använder m
obilt bredband som huvudsaklig anslutningsform, vilket är en ökning med 4 procentenheter jämfört med 2008.
9% anger att de använder enbart mobilt bredband och inte någon annan
anslutningsform som komplement (förra året var andelen 5%). 21%
använder mobilt bredband, antingen som huvudsaklig anslutningsform eller
som komplement (förra året var andelen 14%).
- Utvärderingen av mobilt bredband bland användarna visar på liknande
resultat som förra året. Drygt hälften instämmer i att det mobila bredbandet
fungerar bra hemifrån. Nästan var femte kan inte svara på om de får den uppkopplingshastighet de betalar för respektive om det fungerar bra utanför
hemmet. Var tredje upplever begränsningar i överföringshastigheten.
- 21% av hushållen som själva betalar för sitt Internetabonnemang skulle
kunna tänka sig att byta från trådbundet/fast bredband till att endast använda
mobilt bredband i hemmet och 8% har redan gjort det bytet. Vanligaste skälet
till att inte byta är på grund av att hushållet vill ha kvar det fasta bredbandet.
- Ungefär hälften av de som använder mobiltelefonen för privat bruk har inte
beställt några tjänster via mobilen det senaste halvåret. 6% uppger däremot
att de upplevt problem.
----------------------------------------------------------------------
Från PTS 2010-06-28
Svenskarnas snabba bredbandstjänster får oss att sticka ut i en nordisk jämförelse.
Vi svenskar skickar också mest data per abonnemang i mobilnäten. Det visar en j
ämförelse av statistik från kommunikationsmyndigheten PTS och dess motsvarigheter
i Danmark, Finland, Island och Norge.
Sverige har flest bredbandsabonnemang per invånare med hastighet över 10 Mbit/s,
tätt följt av Danmark. En förklaring till Sveriges position är att vi har mer fibernät
än de övriga nordiska länderna. Andelen fiberbaserade abonnemang är i Sverige
16 procent, om man räknar den totala bredbandsmarknaden inklusive mobilt
bredband. Motsvarande siffra för Norge som har näst högst andel är 10 procent.
Danmark är det land som totalt sett har flest bredbandsabonnemang per invånare.
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Från PTS 2010-06-03 (hela PDF:en på 73 sidor här>>)
Kommunerna kan främja utbyggnad av bredband
Kommunerna har både skyldighet och möjlighet att främja utbyggnaden av
bredband i områden som av marknaden bedöms som olönsamma. Detta följer
av den nya plan & bygglagen (2009/10). kommunen kommer i och med detta
kunna främja bredbandsutbyggnaden på flera olika sätt.
Exempel:
-
Som samhällsplanerare, då kommunerna är skyldiga att beakta behov av
tbyggnad, dvs. identifiera underförsörjda områden i sin översikts- och
deltaljplanering, reservera mark för bredbandsanläggningar m m
-
som markägare, då kommunenkan klargöra hur tillgången av kommunal
mark kan tillgodoses.
-
att verka för samordning av grävarbeten och samförläggning av ledningar.
-
att engagera sig i utbyggnaden genom samverkan mellan privata och
offentliga aktörer te x. byanät. Då kan kommunen stimulera, stödja och
tillhandahålla övergripande planeringsstöd.
-
att klargöra med vilken finansiering lokala utbyggnadsprojekt kan komma
till stånd. Kommunen kan erbjuda information om olika finansieringskällor som strukturfondsmedel, statliga stöd, samt kommunala och privata medel som
kan komma ifråga.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Från Länstyrelsen 2010-06-01:
Förändring
En förändring i kanalisationsstödet kommer att ske den 15 juni, vi har uppfattat
det som att det blir mer positivt att kunna utnyttja det framöver.
----------------------------------------------------------------------------------------------------
Från PTS 2010-05-25:
Samverkan ger fler på landsbygden bredband
Samverkan mellan privata och offentliga aktörer är ofta en förutsättning för att
det ska byggas bredband på landsbygden. Det måste bli lättare att samverka, skriver kommunikationsmyndigheten PTS i en rapport.
Rapporten är en del av PTS arbete med regeringens bredbandsstrategi. Strategin
ska leda till att hushåll och företag i alla delar av landet får snabbare bredband.
PTS förespråkar öppna nät
PTS konstaterar att det finns främst tre affärsmodeller för nät byggda genom
lokalt engagemang, så kallade byanät:
· öppet nät som byalaget äger
· öppet nät som operatören äger
· stängt nät som byalaget äger
PTS förespråkar öppna nät. Då kan användarna själva bestämma vem de vill köpa
sina tjänster av, eftersom det kan finnas flera tjänsteleverantörer i öppna nät.
Bredbandsforum har en viktig roll
I rapporten framhåller PTS att på nationell nivå har regeringens Bredbandsforum
en viktig roll som en mötesplats för samverkan mellan regeringen, myndigheter,
organisationer och företag. På regional nivå bör länsstyrelserna ges en tydligare roll.
På lokal nivå kan kommunerna främja utbyggnaden som samhällsplanerare,
samordnare och markägare.
PTS kan, tillsammans med berörda parter, stödja utbyggnaden av bredband på
landsbygden genom att
· ta fram rekommendationer för framtidssäker infrastruktur
· ta fram information om offentliga stödmedel
· sprida information och goda exempel
Förslagen leder till bättre förutsättningar för utbyggnad av bredband där marknaden
inte bygger, ofta i glest befolkade områden som utgör en stor del av landets yta.
Läs rapportenFör mer information
PTS presstjänst, 08-678 55 55
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
Om regeringens bredbandsstrategi
I november 2009 presenterade regeringen en bredbandsstrategi för Sverige.
Den säger att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband
om minst 100 Mbit/s år 2020. 40 procent bör ha tillgång till bredband med den
hastigheten år 2015. Utöver dessa två mål bör alla hushåll och företag ha goda
möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Utvecklingen ska i första hand drivas av marknaden.
PTS har som en följd av bredbandsstrategin fått ett tiotal uppdrag av regeringen,
och deltar också i regeringens Bredbandsforum. Syftet med uppdragen är att skapa
goda förutsättningar för marknaden och undanröja hinder för utvecklingen. Utöver
dessa uppdrag arbetar PTS löpande för att underlätta utbyggnaden av både fast och trådlöst bredband. Läs mer på www.pts.se/bredbandsuppdrag.
|
